25 december 2010

Jag hatar dammsugare!

När jag var liten tyckte jag det var roligt att sitta på dammsugaren när mamma städade där hemma. Man kunde åka runt på den och varmluften var skön att få på sig. Sedan blev är lite äldre och fick själv börja dammsuga. Då kom hatet. Något värre maskin att ha att göra med finns nog inte. Det finns så mycket att avsky med dammsugare att jag inte vet var jag ska börja...

Den äckliga lukten och värmen som den spyr ut bakom sig, full av partiklar som yr runt i rummet. Den tjocka slangen som är extremt otymplig och river ner allt runt omkring. Munstycket som slår emot allt och ständigt fastnar under saker. Sladden som alltid är för kort och ligger i vägen. Själva motorenheten som aldrig går dit man vill och är det otympligaste man kan tänka sig.

Det värsta är dock ljudet. Det går mig fullständigt på nerverna som inget annat. Det är hörselskydd på som gäller, fast det hjälper inte mycket eftersom dammsugarljudet har en förmåga att tränga igenom det mesta. Arrgghh...


Jag undrar verkligen om dom som designar dammsugare egentligen städar själva där hemma? Min teori har alltid varit att dom inte gör det. Dammsugaren känns som en ingenjörsprodukt utan koppling till verkligheten (dvs hemmafruarna som ska göra grovjobbet). Hade dom själva varit tvugna att använda sin sak hade vi haft mycket bättre produkter. Själv har jag många gånger designat bättre dammsugare i mitt huvud. Mitt nuvarande förslag är en maskin att ha på ryggen alá Ghostbusters. Sedan finns det såklart centraldammsugare. Jag har ingen erfarenhet av dem. Skulle gissa att det är mycket bättre. Tyvärr är det inget alternativ för dom flesta.

Jag förstår ärligt talat inte hur folk kan acceptera en så dålig produkt som dammsugare. Handlar det om någon slags besatthet att ha det rent som gör att man står ut med skiten? Själv drar jag mig för att städa förrän det är absolut nödvändigt. Hellre lite damm än att asa runt på den där helvetesmaskinen...

Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

21 december 2010

Skaka av dig dina problem

En vän till mig berättade om ett beteende hennes hund hade. Som många andra hundar blev det lätt lite skäll och ryck i kopplet vid möte med andra hundar. Men när dom gick vidare och kommit en bit ifrån "incidenten" så brukade hunden skaka på hela kroppen. Det var precis som att den skakade av sig händelsen och sedan gick vidare som om inget hänt.

Jag tycker att symboliken i detta är så himla bra. Hundar är experter på att leva i nuet. Tänk om människor hade kunna göra likadant. Bara skaka av sig problem och bekymmer och gå vidare med sina liv. Jag önskar i alla fall att jag kunna göra så oftare.

Intressant? Andra bloggar om: , , ,

08 december 2010

Dags för nytt vägmärke

Högerregeln är trafikens grundregel. När inga andra regler finns är det den som gäller. Det är bra, och antagligen en nödvändighet. Men det är inte utan problem. Det finns många gator där högerregeln gäller, men som pga av sin storlek eller sträckning känns som huvudleder. På dessa gator svischar bilisterna förbi i hög fart utan tillstymmelse till tanke på att släppa fram de som kommer från de högra sidogatorna. Ofta förstärks detta av att trafikanterna på sidogatorna upplever situationen på samma sätt och ser till att släppa fram de på "stora" gatan. Men det finns också de som står på sig och kör rakt ut på gatan eftersom det är deras "rätt" (även om det inte finns rättigheter i trafiken, bara skyldigheter). Risken för olyckor är uppenbar.

Jag kan tycka att det är dags för ett nytt trafikmärke. Ett upplysningsmärke som påpekar att det är högerregeln som gäller på denna gata. En påminnelse att sätta upp på gator där det inte är uppenbart och man lätt tror sig köra på en huvudled. Förhoppningsvis kan det öka uppmärksamheten och säkna hastigheten hos de som kör där.


Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , ,

06 december 2010

Minitips för datoranvändaren

Det finns alltid sätt att snabba upp arbetsflödet framför datorn. Många saker är självklara, i alla fall om man anstränger sig lite. Sedan finns det saker som man kommer på av en slump men som visar sig vara jättebra att kunna. Här är två sådana tips. Minimala, men ändå praktiska!
  • Om du arbetar med stora texter, tex vid programmering eller webbutveckling, händer det titt som tätt att man tappar bort sig i filerna. Eller så hoppar man medvetet runt i filen för att leta upp något. Hur som helst vill man ofta komma tillbaka till där man var sist. Det snabbaste sättet är då att trycka undo (ctrl+z) och sedan redo (ctrl+y) igen. Och vips så var markören tillbaka på raden man senast redigerade! 
    • På Internet fyller man ofta i vilket land man kommer ifrån i olika formulär. Vanligtvis ur en rullgardinsmeny ("drop down menu"). Att hitta Sverige i listan kan ta tid. Mitt tips är att använda tangentbordet för att snabbt scrolla ner i listan. Man kan såklart trycka på "s", men vanligtvis ligger det en hög med länder före Sverige, som fortfarande inte syns. Det jag har kommit på är att istället trycka på "t". Då kommer Sverige ligga klart synligt straxt över landet som valts!
    Har du något liknande tips? Dela med dig i kommentarerna!

    Intressant? Andra bloggar om: , , , ,

    30 november 2010

    Ska man välja en iPad eller Android surfplatta?

    Årets julklapp är surfplattan, och med gårdagens släpp av iPad är kriget i full gång. Android med Samsung Galaxy Tab i spetsen är den stora motståndaren, men det finns även andra tillverkare och system. Frågan är bara vad man ska välja?

    Varför ska man överhuvud taget ha en surfplatta? Laptop, smartphone och stationär dator borde väl räcka? Ja, till viss del, men jag tror faktiskt att en platta kan fylla ett tomrum och komplettera samlingen på ett bra sätt, och kanske även ersätta andra burkar. Vidare öppnar en platta upp nya möjligheter som man kanske inte tänker på innan man har en.


    Jag har haft möjlighet att prova iPad en hel del och är således kanske inte den mest objektiva bedömaren. Jag ser stora fördelar med att ha en surfplatta hemma. Jag tycker att det är en utmärkt liten sak att ha i knät och surfa och spela på. Det jag funderar på är vad som skulle motivera mig att välja något annat än just en iPad?

    Faktum är att jag har väldigt svårt för att komma på en enda anledning till det. Inte så att jag tycker att Android är dåligt eller att jag tror att Galaxy Tab är kass. Men iPad gör så mycket rätt, att det är lätt att ha överseende med svagheterna. För visst, jag gillar inte heller inlåsningen till iTunes och Apples allmänt diktatoriska tendenser. Och för PC människor som mig finns det potentiella problem i att arbeta med flera olika operativsystem samtidigt. Och det finns såklart saker jag skulle vilja förbättra med plattan. Men en surfplatta är trots allt en pryl med begränsat användningsområde, och i den kontexten är det lättare att acceptera begränsningarna och eventuella problem.

    Det bästa med iPad tycker jag dock är att den (tillsammans med iPhone & co) visat vägen till ett nytt sätt att använda datorer på. Framtiden är spännande.

    Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

    26 november 2010

    Varför låter vinyl bättre?

    Att en bra vinylskiva kan låta utmärkt kan ingen säga emot. Men vad är det som gör att många hävdar att musik låter bättre på vinyl än CD? Rent tekniskt kan en CD lagra alla frekvenser som en människa ska kunna höra, så jag har svårt för att köpa att vinylen skulle vara bättre bara för att det är analogt. Hur kan det då låta bättre enligt vissa?

    Först kan vi konstatera att bara vetskapen om att CD är digitalt och vinyl analogt och således "obegränsat" är tillräckligt för att vissa ska "höra" en skillnad i ljudet. Vi hör inte med öronen, utan hjärnan. Tror vi att något är bättre låter det också bättre i våra öron. Men det kan väl inte vara hela sanningen?

    Min alldeles egna teori om detta är att ljudet på en vinylskiva inte är perfekt. Framförallt bruset är jag intresserad av. Brus är en helt naturlig del av vardagen. Jag tror att bruset kan ge en rymdkänsla och fyllighet åt musiken som kan vara svår att placera men som betyder mycket för upplevelsen. Kan det vara så enkelt att det kliniskt rena ljudet på en CD helt enkelt inte låter som verkligheten? Bruset, som normalt uppfattas som något störande eller fel, kan i rätt sammanhang vara det där lilla extra? Jag vet faktiskt inte. Men det är inte omöjligt.

    Intressant? Andra bloggar om: , , , , , ,

    24 november 2010

    Cykelstaden Malmö - Även på vintern?

    Så kom första skånska snön i natt. Jag är inte den som bangar, så det var bara att hoppa på cykeln och ta sig igenom den snöfyllda staden för att komma till jobbet. På vägen fick jag en briljant idé. Tyckte jag i alla fall då i snökaoset :-)

    Först ska jag dock konstatera att gatukontoret sköter sig ganska bra. Om man inte är uppe allt för tidigt så brukar dom ha skottat de stora cykelbanorna framåt förmiddagen. Problemet är såklart om det snöar och framförallt om det blåser - vilket det alltid gör i Malmö. I morse var cykelbanorna längst havet totalt täckta med snö, trots att de hade skottats tidigare på morgonen.

    En sak jag kan tycka är dumt är att dom kör sina traktorer med metallskyfflar som dom drar längs med marken. För det första har dom svårt för att komma tätt inpå asfalten, så det blir sällan helt fritt från snö. Det andra är att dom förstör något enormt när dom kör över kanter, gräsmattor, bucklig asfalt osv. Varför använder man inte roterande borstar längre? Det finns kanske en anledning, men rent spontant känns det som en mycket snällare och effektivare lösning.

    Nåja, till min idé. Malmö är redan en bra cykelstad, men när det snöar blir det såklart problem. Min lösning är att utse några stycken stora cykelgenomfarter till cykelstrador. Under dessa lägger man varmvattenrör som kan slås på när det är risk för snö. Cykelstradorna skulle då på ett enkelt sätt kunna hållas helt fria från snö och is större delen av året, och fler hade vågat ta cykeln även på vintern!


    Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

    21 november 2010

    Snälla koppla din hund

    Jag cyklar längs med Ribban i Malmö mest varje dag. Den kombinerade cykel- och gångbanan har stora fina gräsmattor på ena sidan, och ett litet buskage på andra sidan. Bakom buskarna ligger den före detta banvallen för Sillabanan, men nu är det uppröjt och man kan gå även där.

    Givetvis är Ribban en populär plats för hundägare på promenad. Där finns dessutom två stora rastplatser där hundarna kan springa fritt. Men det räcker inte för hundägarna. Varje dag ser jag nämligen hundar som går löst längs med hela Ribban. Om vi bortser från att det är respektlöst mot folk i allmänhet och hundrädda i synnerhet att låta sin hund springa fritt, så vill jag gärna uppmärksamma på ett annat problem.

    Dessa hundar som springer fritt är som hundar i allmänhet och älskar att springa och nosa överallt. Tvärs över cykelbanan och in bakom buskarna, och ut igen. Deras oförutsägbara beteende och buskagen som effektivt döljer dem gör dem till stora faror för cyklister. Många gånger har jag tvingts tvärnita för att en hund plötsligt duker upp ur buskarna framför cykeln. Senast idag. Jag hade antagligen kört över den hunden om jag inte känner till problemet och på långt avstånd sett hunden och förberett mig på det. Tanten som lät sin hund springa på detta viset blev vettskrämd. Kunde hon inte tänkt sig för innan undrar jag?

    En cyklist som kör på en litet hund riskerar att skada den svårt. En cyklist som kör på en stor hund kommer antagligen också skada sig själv när hen flyger av cykeln. Så här är det: Jag älskar hundar, och det sista jag vill är att köra ihjäl din hund. Så snälla, håll din hund kopplad och låt den inte springa fritt där det inte är avsett så.

    Intressant? Andra bloggar om: , , , , , ,

    16 november 2010

    Definition av rikedom

    När kan man säga att man är rik egentligen? Nu tänker jag på pengar och materialism. Det är trots allt det som dom flesta syftar på när dom talar om rikedom. Tyvärr.

    Är man rik om man har mycket pengar på banken eller lever flott? Nej, så enkelt tycker jag att det är. För vem som helst kan spara ihop ganska ansenliga summor pengar om man bara snålar in på allt annat under tillräckligt lång tid. En och annan har också tur och vinner på lotto. Men dessa personer skulle inte kunna upprätthålla en lyxig livsstil. För när pengarna väl börjar spenderas tar dom slut fort. Jag menar att man kan sägas vara rik när man har en kontinuerlig inkomst som klarar att täcka upp för en rik livsstil.

    Varför skriver jag om detta? Det råkar vara så att jag har ganska mycket pengar på banken. Det är inget jag skryter om, men mina närmsta vänner känner till det. Och dom kallar mig gärna rik. Jämfört med deras sparkonton är mitt såklart ganska fett. Jag skulle ha råd att kontant köpa mig en mycket fin bil. Men sedan skulle pengarna vara slut, och jag skulle få spara i 15 år till innan jag kunde köpa något annat fint. För min kontinuerliga inkomst är minimal. Är det verkligen rätt att kalla mig rik? Jag tycker inte det.

    Intressant? Andra bloggar om: , , , ,

    13 november 2010

    Gud och det skenande tåget

    Ett skenande tåg rusar fram på spåret. Längre fram står en barnfamilj som kommer krossas av tåget. Emellan finns dock en växel. Om du slår om växeln räddar du barnfamiljen. Men på sidospåret står istället en man som då kommer dödas. Vad väljer du att göra?

    Det är ett klassiskt dilemma, och det finns inget självklart svar. Dom flesta väljer nog att dra i växeln och rädda familjen. I ett val mellan två onda ting väljer man helst det minst onda.

    När man diskuterar om gud och ondska är detta ett återkommande tema. Gud sägs vara god, men trots det finns ondska, smärta och lidande runt omkring oss. Det finns olika förklaringsmodeller. En vanlig är att vi med vårt begränsade synsätt inte kan se helheten. Det finns en större plan, och då är ondskan ett nödvändigt ont eller en bieffekt som är acceptabel för att uppnå detta.

    Jag köper inte detta resonemang. För mig är ondska och lidande inte acceptabelt om det går att undvika. Det är problematiskt att försvara en ond handling med att det för med sig något gott. Så länge det finns något alternativ som medför mindre lidande är det alternativet antagligen bättre.

    Jag vill återgå till det skenande tåget. Vad är den bästa lösningen? Att stoppa tåget såklart! Så skulle i alla fall en allsmäktig och godhjärtad person göra.

    Intressant? Andra bloggar om: , , , , ,

    03 november 2010

    100 bilder för ateisten (och några till skeptikern)

    Jag har sammanställt ett litet galleri med roliga och tänkvärda bilder för den som är skeptisk till religion och annat övernaturligt:

    07 oktober 2010

    Är jag för smart för att hålla på med it-support?

    Folk vet att jag kan det där med datorer, så när deras datorer krånglar kallas jag ofta in. Jag grejar och har det med datorn, och testar diverse olika saker för att fixa problemet. Men jag har märkt att jag ofta misslyckas och dömer ut datorn som helt paj. Sedan kommer jag på en sak till. Tänk om... Så kollar jag att strömsladden är i. Eller att ljudet inte är nerdraget till noll istället för att det skulle vara fel på ljudkortet eller drivrutiner som jag trodde från början. Och det är såklart där felet var. Det är så grundläggande att jag helt förbiser det. Jag ska inte påstå att jag är för smart för att hålla på med it support. Däremot så överskattar jag helt klart ofta folks kunskap om datorer och att kunna felsöka och resonera sig fram till lösningar på enklare problem.

    Många som ringer till IT support blir irriterade när dom får "dumma" frågor som är sladden i eller har du slagit på datorn. Men i (alltför) många fall är detta lösningen på problemet. Två klipp från IT Crowd får symbolisera detta:



    Intressant? Andra bloggar om: , , ,

    04 oktober 2010

    Varför hjälpte inte gud honom?

    Jag snubblade över en bloggpost som fick mig att reagera. Tyvärr finns bloggen inte kvar, men jag hade sparat undan några utklipp som jag tycker är värda att reflektera över:

    Något man får höra är att Gud är en fadersgestalt som är där i alla mörka stunder. Vilket givetvis inte är sant. I de mörka stunderna finns ingen annan än du själv. Mörkret är lika mörkt och kompakt oavsett om du tror på en Gud eller inte. Ångesten som kryper som myror under huden gör det oavsett om du tror på en Gud eller inte. Tomheten är precis lika tom oavsett om du tror på en Gud eller inte. Faktum är att jag har bättre lärt mig att hantera min egen ångest sen jag lämnade min kristna tro! Jag söker inte efter lindring efter någon gestalt jag blivit lovad skulle finnas där och ta hand om mig. Jag slipper be om svar jag aldrig får och jag har helt slutat med mitt självskadebeteende

    Att det faktiskt fanns en Gud som var där och tröstade i den svartaste natten och djupaste ångesten. Jag vill verkligen att det skulle vara så men jag kan inte förlåta alla de nätter jag skrek efter Gud och ingen Gud kom och tröstade mig. Alla böner jag bett förgäves, all extra ångest min frälsning kostade mig.

    Jag vet inte om jag är ateist idag, det enda jag vet är att jag är så bottenlöst besviken!

    Kristna påstår så ofta att deras tro är en hjälp i livet, vilken jag inte förnekar att det kan vara. Men det här är ett tydligt exempel på motsatsen. Min stilla fråga är: varför hjälpte inte gud honom? Det är ju i just sådana här lägen som man behöver stöd. Han bad om det. Han ville verkligen att gud skulle hjälpa honom. Jag har svårt att tro att det inte var en äkta vädjan om hjälp, att han inte var troende "på riktigt". Men han fick inget svar. Hur kan gud ignorera något sådant?

    "Herrens vägar äro outgrundliga" kläcker kanske någon ur sig. Visst, men resultatet som vi ser nu är en person som övergett sin tro och känner ett stort svek mot kristna. Var det meningen? I dagsläget går det såklart inte att se in i framtiden. Kanske finns det en större helhet som jag missat? Men då tänker jag att den smärta och ångest som personen berättar om i högsta grad var äkta och ytterst plågsam (jag vet själv hur det känns). Jag tycker inte att det är försvarbart att låta någon plågas om man kan förhindra det.

    I en annan bloggpost får vi veta mer om hans nuvarande inställning till (fri)kyrkan:

    För mig är det helt uppenbart att kristen tro inte är positiv för alla. Det finns individer som mår mycket dåligt av vara frälsta. Tyvärr tror många kristna att de inte är kapabla till att göra någon illa och tar sig självklara rättigheter att oombedda förkunna sin tro. Alla mår inte bra av att läsa bibeln, umgås med kristna och höra svavelosande helvetspredikningar.

    Det största sveket för mig var bemötandet när jag inte längre kunde tro och svälja allt de sa. Hur man slingrade sig och tog tillbaka saker man sagt tidigare när jag ifrågasatte. Helt säkert upplevde de sig inte som oärliga men det är vad de förmedlade för till mig. Frälsningen var svaret på allt innan jag blev frälst och döpt. Efteråt när jag upptäckte det falska i det, så gällde inte längre de ord man tidigare sagt sig stå för.

    Det är en sorglig historia, som vittnar om en slags elitism inom församlingarna. Ett ord som återkommer är sviken, vilket känns som raka motsatsen till det som man säger sig stå för. Lyckligtvis har personen som skrev detta hittat en bättre väg idag. Men det är ju inte första gången man hör om den nedbrytande mentaliteten inom vissa frikyrkor. Jag undrar hur många som mår dåligt inom frikyrkorörelsen och skulle behöva bryta sig loss för att hitta ett bättre liv?

     Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , ,

    26 september 2010

    Spännande föredrag om universums uppkomst

    Om du har en stund över kan jag varmt rekommendera detta föredrag med fysikprofessorn Lawrence Krauss där han berättar om universum, dess uppkomst, utveckling och framtid. Bland annat svarar han på frågan hur universum kan ha uppstått från ingenting. Han är ett utmärkt föredragshållare och detta är både underhållande, spännande och lärorikt att titta på.


    Intressant? Andra bloggar om: , , , , ,

    24 september 2010

    Det finns ingen själ

    Själen är en grundläggande tanke hos de flesta religioner. Utan själ finns det inget som kan leva vidare efter döden. Men hur ser forskare på det? Även om medvetandet fortfarande är en gåta så går det att visa på att hjärnan inte har en homogen själ. I en intressant artikel berättar en läkare om strokepatienter vars ena hjärnhalva drabbats av stroke och slagits ut, och tillsammans med den har även den motsatta kroppshalvan slagits ut eftersom höger hjärnhalva styr vänster kroppshalva och vice versa. Men den hjärnhalva som fortfarande fungerar är inte medveten om att den andra hjärnhalvan slutat fungera. Visar man tex upp den arm som inte fungerar för patienten så känner patienten inte igen denna. Hjärnhalvorna fungerar alltså som helt egna enheten, och kroppshalvan som den inte styr är främmande för den. Det slår ganska effektivt hål på tanken om en homogen själ med möjlighet till evigt liv.



    14 september 2010

    En radikal idé

    Jag gillar att äta yoghurt till frukost. Jag brukar blanda den naturella yoghurten med müsli och gärna lite frukt om jag har det hemma. Det känns som en bra start på dagen.

    Vid någon sådan frukost kläcktes en idé i mitt huvud. En helt ny produkt för mejerierna. Fruktyoghurt kallar jag det. Tänk om de skulle ta sin naturella yoghurten och sedan tillsätta olika bär och frukter till den. Det låter riktigt smaskigt tycker jag!

    Nä, jag vet, det är osannolikt att vi någonsin kommer få se det...

    Vad säger du? Det finns redan? Inte vad jag känner till. Däremot finns det ju gott om yoghurtsorter med frukt och en sjuhelsikes massa socker i!

    Tänk om mejerierna hade vågat lita på de naturliga smakerna i råvarorna och låtit bli sockret. Det hade varit radikalt!

    Intressant? Andra bloggar om: , , , , , ,

    12 september 2010

    New Age, hö hö...

    Några vänner har precis samlats runt middagsbordet. Diskussionen glider in på New Age.

    - Har ni hört om det senaste dom hittat på?

    - Nä, vadå?

    - Distanshealing.

    - Skojar du?

    - Hö hö. Ja dom där new age typerna är allt bra roliga. Healing på distans. Att man bara kan tro på något sånt. Vad ska dom komma på härnäst?

    - Nä hörru ni, nu är jag hungrig!

    - Jag också! Vem känner sig manad att ta hand om bordsbönen idag?



     Intressant? Andra bloggar om: , , , , ,

    11 september 2010

    Kan man lita på en extern hårddisk med raid1 säkerhet (spegling)?

    Det blir allt vanligare att man skaffar sig en extern hårddisk, usb, esata eller nas, för att lagra och ta backup av sina filer på ett smidigt och säkert sätt. För extra säkerhet har det börjat dyka upp allt fler enheter med dubbla diskar, sammankopplade i sk Raid1, dvs innehållet speglas på två diskar, så om den ena pajar finns allt kvar på den andra och systemet signalerar (förhoppningsvis) om problemet. Tekniken är inte ny. Det fungerar och är en bra lösning i många sammanhang, speciellt när upptid är viktigt, men jag vill ändå uttrycka en viss skepsis till detta.

    Följande hände mig: Jag hade installerat om min brors dator efter en virusattack. Han har en extern usb-hårddisk med två stycken stora diskar i raid1 konfiguration. När jag kopplade in denna i datorn igen dök den inte upp i Windows som den brukar. Istället hörde jag att diskarna arbetade frenetiskt. Jag har ingen aning om vad den höll på med, men jag skulle gissa att den genomförde någon slags felgenomsökning eller reparation. (Detta kan bero på att jag varit tvungen att göra en reset straxt innan ominstallationen då datorn hängt sig.) Felsökningen tog lång tid, och gissa om jag kände mig nervös under tiden. Det skulle vara ett hårt slag att förlora 1TB data. Lyckligtvis slutade den rassla efter kanske en halvtimme, och nästa gång jag kopplade in den i datorn dök den upp precis som den ska.

    Min reflektion över detta är att denna externa disk har ett eget operativsystem som tar hand om diskarna (till skillnad från "enkla" externa diskar utan raid och annan speciellt funktionalitet som hanteras direkt av datorn). Men detta operativsystem är dolt för användaren. Vad händer om operativsystem dabbar sig? Vad har diskarna för filsystem - går det att plocka ut diskarna ut denna enhet och stoppa en av dom i datorn? Men andra ord, kan du lita på din externa disk? I mitt fall kunde jag inte komma åt materialet under tiden som enheten "arbetade med något" eftersom den inte ens syntes i Windows. Vad hade hänt om enheten inte kunde slutföra sig arbeta av någon anledning? Vad händer om hårdvaran i enheten går sönder?

    Vid säkerhetskopiering är det en grundregel att sprida materialet på flera diskar. Jag tänker att ett alternativ till raid1 är att helt enkelt köra två separata diskar, där den ena bara är igång ibland, exempelvis en gång per dygn, för att göra en kopia av all data på den andra. Nackdelen är såklart att det inte blir en exakt kopia; det finns risk för att förlora material som skrivits sedan senaste backupen. Det är också lite mer jobb att sätta upp. Men om enheten skulle dabba sig, filsystemet bli korrupt eller en strömspik skulle slå ut disken så drabbar det förhoppningsvis bara disken som är igång. Och om du använder den externa disken som en arbetsdisk har du dessutom möjlighet att återställa eventuellt överskrivna filer eftersom det alltid finns en äldre kopia på den andra disken (sådan funktionalitet finns iofs även i många backupsystem). Det är också möjligt att livslängden kan påverkas positivt eftersom disken inte är igång lika länge (men ständiga kallstarter kan å andra sidan slita på disken...).

    Poängen med raid1 är trygghet om något går fel. Men raid1 innebär inte per automatik att man är säkrad från bekymmer. Backupplösningar bör helst testas regelbundet så att man vet att det fungerar som det ska, innan det är för sent. Vad som är det bästa alternativet är upp till dig att avgöra. Jag vill bara upplysa om eventuella problem så att den som ska köpa en disk har tillräckligt med information för att göra ett bra val.

    Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , ,

    10 september 2010

    En annorlunda valrörsele för mig

    Valrörelser är förknippat med beslutsångest för mig. Jag har aldrig varit troget ett parti, och inför varje val känner jag en skyldighet att sätta mig in i politiken för att göra ett förnuftigt val (precis som i alla andra situationer där val ingår). Men det här behovet att göra förnuftiga val baserat på så mycket fakta som möjligt tenderar också att medföra att jag är en person som har svårt att välja, och jag drabbas lätt av ångest i sådana situationer. För att välja något är ju samtidigt att välja bort något annat.

    Den här valrörelsen har dock varit annorlunda. Jag bestämde mig redan tidigt för att rösta på Piratpartiet. Beslutet grundar sig i att jag inte känner förtroende för något av riksdagspartierna. Inget av dem går ihop med mitt liberala synsätt. Att lägga min röst på ett parti jag inte känner förtroende för går bort. Rösta blankt är en möjlighet och samtidigt ett statement. Jag har röstat blankt tidigare. Men det finns ett alternativ till: Att rösta på ett parti som visserligen inte driver många frågor, men som jag känner att jag kan ställa mig bakom i dessa frågor. Piratpartiet är ett sådant. Det är intressant att se en helt ny ideologi växa fram. Förhoppningen finns att piratideologin utvecklas till en ny heltäckande ideologi med en liberal kärna. I valet mellan att rösta blankt eller på Piratpartiet känns det som ett bra val att i alla fall utnyttja sin röst till det man tror på. Det är trots allt det som demokratin går ut på.

    Att följa årets valrörelse, med alla dess debatter och utspel har därför varit en annorlunda upplevelse för mig. Jag är inte aktivt engagerad i Piratpartiet, och jag känner mig ganska likgiltigt inför vilket block som vinner eftersom jag inte tror att det kommer bli någon större skillnad. Så det enda jag har gjort är att på avstånd passivt följa de olika utspelen. Det roar mig att läsa politiska debattartiklar, och jag tycker starkt om olika saker. Men det är otroligt skönt att slippa valångesten för en gångs skull.

    Nu är jag såklart inte ensam om att ha det såhär. Många partier, speciellt Socialdemokraterna, har väljare som aldrig sviker, och för dessa är situationen sannolikt likadan. Jag kommer dock inte nödvändigtvis hålla fast vid Piratpartiet. Ett parti måste ständigt imponera mig för att förtjäna min röst. Men om det är som så att det vi nu ser är ett embryo till ett äkta liberalt parti, så hjälper jag gärna till att förverkliga det.

    Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

    09 september 2010

    Tips vid problem att manuellt kopiera bomärken i Firefox

    Häromveckan drabbades min brors dator av virus eller något annat mög och jag fick rycka in för att hjälpa honom. Jag bestämde mig för att det bästa var att installera om datorn så fort som möjligt. Först startade jag dock om den och bootade från en live-cd så att jag kunde dra en komplett kopia av alla filer där till en extern usb-hårddisk.

    Väl ominstallerad var det dags att återställa vissa saker från originaldisken. Alla bokmärken i Firefox ville min bror såklar ha kvar. Eftersom jag aldrig fick möjlighet att exportera bokmärkena från originalinstallationen fick jag gräva fram dem själv. Det var inga problem att hitta filerna i backuppen, men oavsett hur jag gjorde så vägrade den nya Firefox att acceptera de gamla bokmärkena. Den bara ignorerade dem, och jag fattade inte varför eller hur jag skulle göra för importera dem.

    Till slut kom jag dock på en lösning: I min backup av Firefox hittade jag en katalog med säkerhetskopior som Firefox själv tydligen skapar. Genom att ta en av dessa filerna och kopiera till samma katalog i nya Firefox, och sedan via bokmärkeshanteraren välja att återställa bokmärkena så lyckades jag till slut importera de gamla bokmärkena!

    Det känns smått frustrerande att en så enkel sak ska ställa till med så mycket bekymmer. Jag hoppas att denna bloggpost hjälper någon som råkar ut för samma problem!

    Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , ,

    08 september 2010

    En uppsats alla borde läsa

    Dick Wase är historiker och kontroversiell debattör och författare. Så här beskrivs han på sitt förlags hemsida:

    Dick har alltid haft svårt för dem som tror sig sitta inne med den "enda sanningen", oavsett om det gäller religion, politik eller sexualitet, och särskilt de som kräver att alla andra måste följa denna "sanning". Han har svårt att låta bli att kritisera, eftersom det är hans absoluta övertygelse att det är de som kritiserar som för utvecklingen framåt, inte de som nickar och håller med etablissemanget.

    Han har studerat studerat sexualiteten och sexualmoralen genom historien och publicerat sin rön i boken Samlag eller Salighet som beskrivs så här:

    Det som gör den så utmanande är, att boken ifrågasätter vårt samhälles syn på sexualitet, till och med sådant som inte får ifrågasättas. [...] När Du läst denna bok kommer Du att inse, att vår tids "prostitutionsexperter", "barnräddare", journalister, politiker m fl är såväl okunniga som intoleranta. Deras mål är i allmänhet nämligen att slå vakt om den fastslagna moralnormen - och sina egna positioner - inte att rädda någon. Om Du trodde att vårt samhälle var tolerant och sexualliberalt kommer Du bli tvungen att ompröva din syn - om Du nu klarar det. 

    Hur man bedrar en värld är en kortare artikelserie skriven i utbildningssyfte på samma ämne. Vad är det som bestämmer vad som är moraliskt rätt och fel? Om vårt sätt att se på sexualitet är det bästa, varför ser de då inte likadant ut i andra kulturer, och varför får vi aldrig höra om detta? Varför är radikalfeminismens idéer om sexualitet så lika de repressiva religionernas? Varifrån härstammar dessa idéer? Är prostitution ett problem? Är barn asexuella varelser som förstörs om de utsätts för sexualitet av något slag? Har experter som anlitas av domstolar, media och refereras av feminister stöd i forskningen?

    Detta och liknande frågor tas upp i artikelserien. Det är en viktig uppsats som jag tycker att alla borde läsa. Jag säger inte att allt han skriver är rätt. Men om bara lite av innehållet är sant så är det allvarligt nog, eftersom det är information som i så fall medvetet undanhålls oss för att tjäna vissa syften. Jag uppmanar dig att läsa denna uppsats kritiskt och sedan noga fundera på vad du har läst. Litar du på allt du hör i media och från experter? Varför ser vår samhälle ut som det gör, och är det den enda rätta vägen att gå?




    Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

    05 september 2010

    Nakenbilder och att lära sig av sina misstag

    Med den digitala tekniken har det blivit lättare än någonsin att fotografera och publicera bilder. Någon som den unga generationen givetvis utnyttjar till fullo. Och det är såklart inte bara oskyldiga bilder som man lägger ut på internet. Detta ger de självutnämnda moralpoliserna spel. -De vet ju inte vad de gör trumpetar man ut tillsammans med diverse skräckpropaganda.

    Man menar alltså att dom inte kan se konsekvenserna av sitt handlande. Men en grundregel är att man lär sig av sina misstag. För att argumenten ska vara giltiga måste det medföra något riktigt jävligt i framtiden. Är det kanske så att den som publicerar nakenbilder på sig själv riskerar att ödelägga sitt framtida liv? Nej, så är det naturligtvis inte, även om moraltanterna inte kan tänka sig något mer avskyvärt än en naken kropp.

    Vem har inte gjort misstag i livet? Ingen, såklart. Det är så man lär sig sig leva. Om man skulle dra sig för att göra allt som man eventuellt kan ångra i framtiden skulle det inte finnas mycket kvar att göra. Så länge man man inte går till överdrift finns det få problem med att prova på saker. Du kommer ångra en del. Men också få livserfarenhet och minnen. Lev livet medan du kan och var stolt över din kropp!

    Vad är det för samhället vi har där nakenhet, något av det mest naturliga som finns, är tabu? Människokroppen är vacker. Nakenhet är naturligt. Sex är skönt. Ett mer avslappnat förhållande till nakenhet kan inte skada samhället. Det skulle alla vinna på.

    Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , ,

    31 augusti 2010

    Det där rena mjölet...

    Jag går på trottoaren en mörk kväll. En bit framför mig går en tjej. Vi ska uppenbarligen samma väg. Jag känner hur situationen blir alltmer jobbig ju längre jag "följer efter" henne. Hennes steg blir snabbare och oroligare. Mina blir långsammare och jag känner mig väldigt obekväm i situationen. Till slut viker hon av och jag kan pusta ut, trots att det inte var jag som var den utsatta parten.

    Jag sitter i omklädningsrummet på simhallen. En pappa sitter en bit ifrån med sina barn. Min blick håller sig strikt inom den del av omklädningsrummet de inte befinner sig i. Om jag måste gå mot dem är min blick i marken. Jag är rädd för att titta på barnen. Risken att få pedofilanklagelser riktade mot sig är inte värt det.


    Jag cyklar förbi tingsrätten, som för dagen är hårt bevakad av polisen. Trots min nyfikenhet undviker jag att få ögonkontakt med någon polis, för jag vill ju inte verka misstänkt, vilket bara gör att mitt agerande blir konstigt och antagligen ser misstänkt ut.


    Men den som har rent mjöl i påsen behöver väl inte oroa sig för något, eller? Kanske är det så att jag är potentiell våltäksman med pedofila drag som planerar en kupp mot tingsrätten när jag inte är ute och gör andra konstiga saker?

    I dagens samhälle är alla potentiella brottslingar och det gäller att passa sig eftersom både folk och myndigheter hellre ser dig som skyldigt till du bevisat motsatsen, än tvärtom...

    Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

    27 augusti 2010

    Om du gillar Sudoku gillar du nog detta

    För några år sedan löste jag gärna tidningarnas sudokus. Intresset och överflödig tid på pendlingståget försvann dock. Nyligen hittade jag dock något som åter triggat mitt intresse för denna sorts pyssel. Jag spelar just nu ett spel som heter Mario's Picross på min GameBoy. Det är ett pusselspel med nonogram. Idén är att med hjälp av siffror runt spelplanen klura ut vilka rutor som ska vara ifyllda och vilka som ska vara tomma. När alla rutor är ifyllda har man "ritat" en bild i rutmönstret! Sättet att tänka på påminner mycket om hur man löser ett sudoku, fast reglerna är helt annorlunda.

    I utländska tidningar publiceras nonogram precis som sudokus i svenska tidningar. Ibland går de under andra namn, som griddlers och paint by numbers och cryptopic mm. Jag känner inte till någon svensk tidning som publicerar dessa än, men kanske kommer det hit också så småningom. Om du tycker om att lösa sudokus men känner att du vill förnya dig lite kan jag rekommendera dessa pussel! Var du ska hitta sådana pussel vet jag dock inte eftersom jag än så länge hållt mig till min GameBoy, men jag är övertygad om att det finns gott om webbsajter som publicerar sådana pussel, och även spel att ladda ner eller spela online. Tipsa gärna i kommentarerna om du hittar något bra!

    Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , ,

    25 augusti 2010

    Agnostiker är egentligen Ateister

    Jag kallar mig för ateist. Det är ett ställningstagande jag har haft de senaste åren. Innan dess hade jag helt enkelt inte satt en etikett på mig själv. Skulle jag gjort det hade resultatet sannolikt blivit agnostiker, eftersom jag aldrig haft ett uns av tro i mig. Men det krävdes lite mod för att erkänna för mig själv och andra att jag faktiskt var en ateist.

    Många väljer att kalla sig för agnostiker. Jag skulle dock vilja argumentera för att detta är samma sak som ateism, bara ett mjukare ord som är lättare att acceptera för många och som inte känns lika hårt och definitivt som ordet ateist. Men ateism är inte så definitivt som många uppfattar det.

    Agnostikern konstaterar att det inte går att veta. Inte mycket mer faktiskt. Det är egentligen inte ett ställningstagande för eller emot gud, utan ett ställningstagande gentemot kunskap.

    Ateisten däremot saknar gudstro. Man behöver egentligen sätta detta i relation till en specifik tro, tex den kristna tron eller asagudarna. Generellt sett syftar man dock på alla religioner, men strikt talat är även teister ateister gentemot de övriga religionerna.

    Det finns ateister som hävdar att det inte finns någon gud alls (stark ateism) men det är inte ett krav för att kunna kalla sig för ateist. De flesta har istället en mer agnostisk inställning till frågan om det finns något mer eller inte (svag ateism). Man vet helt enkelt inte, men så länge det inte finns några förnuftiga bevis så väljer man att inte tro på religionernas läror.

    Det går alltså att vara både agnostisk ateist och agnostisk teist. De flesta använder dock ordet agnostiker i mening agnostisk ateist. Och eftersom man inte är troende är man ju per definition ateist, vare sig man vill det eller inte.

    Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , ,

    09 augusti 2010

    Våga inte kritisera morallagarna!

    Nyligen presenterade Anna Skarhed sin utredning om sexköpslagen på uppdrag av riksdagen. Fast att kalla det för utredning är att ta i. Utgångspunkten var nämligen att den nuvarande morallagen som förbjuder sexköp inte fick lov att kritiseras. Inte mycket att utreda med andra ord. Det hela är ett beställningsverk avsett att bekräfta den extrema statsfeministiska agenda som alla riksdagspartier ansluter sig till, oavsett om dom kallar sig liberala eller inte.

    Bloggsfären och diverse debattörer har redan sågat utredningen vid fotknölarna. Mitt lilla bidrag blir denna "roliga" bild som jag osökt kommer att tänka på. Det handlar visserligen om kreationism gentemot vetenskap, men feminism och religion har förbluffande många gemensamma drag.




    Jämför med utredarens egna ord:

    Egentligen tycker jag att det är ganska självklara slutsatser. Men det viktiga har ju varit för utredningen att försöka så att säga få underlag, för att kunna dra dem. Och vi har ju jobbat på det sättet.

    Är det meningen att vi ska ta utredningen och regeringen på allvar efter detta?

    Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , ,

    Varför är sex fortfarande syndigt?

    Jag har gjort någon som man inte får lov att göra. Jag har haft sex tillsammans med ett gift par. Dom var dessutom mycket äldre än mig. Jag är verkligen inte normal. Fy fan vilket svin jag är.

    Det är klart att jag får lov att göra detta rent lagligt. Men moraliskt är en annan sak. För i vårt land är det alltjämt sexualfientligheten som regerar. Sex är fult och skamligt. Håller man sig inte inom de väldigt specifika gränserna har man gjort något fel. Detta får man itutat sig sen barnsben. Även om man har liberala föräldrar går det inte att undkomma eftersom det genomsyrar samhället.

    Jag känner någon slags skam över vad jag gjort. Det irriterar mig, för rent intellektuellt vet jag att jag inte gjort något fel. Tvärtom, det har gett glädje till både mig och paret. Det finns inga förlorare. Men ändå kan jag inte undgå skamkänslorna över att känna mig onormal.

    Varför ska det vara så svårt att prata om sex? Om du äter en god maträtt och dricker ett gott glas vin till det är det självklart att du berättar om denna njutbara upplevelse för dina vänner. Men om du njuter av att ha sex är det strängeligen förbjudet att nämna detta. Möjligtvis att du kan antyda att du haft sex för dina närmsta vänner, men att gå in på detaljer och säga att man njöt av det, det är ytterst få som klarar av att göra.

    Varför? Varför är en så grundläggande och naturlig sak så skamligt? Jag kan inte komma på något annat svar än att det är kristendomen (och övriga religioner) med sitt sexmotstånd som ligger bakom det hela. Sex är en synd så länge det inte är vaniljsex som sker i tvåsamhet och allra helst i syfte att alstra barn (se bilden som visar de sexuella hiearkerna). Efter 1000 år med kristen sexfientlighet är det i vår kultur svårt att skaka av sig detta även om vi låtsas vara frigjorda. Idag får kristendomen dessutom draghjälp av antiporr-feministerna och deras gelikar. Det är verkligen en ohelig allians med tanke på den kvinnofientlighet som kyrka uppvisat genom alla tider.

    Det här synsättet ställer till med problem. För sex är något som är djupt rotat i oss människor. Det går inte att komma ifrån. Men när samhället säger åt dig att hålla händerna på täcket blir det problem. För folk har sex ändå. Och känner sedan synd över det. Det kan inte vara hälsosamt för psyket att människor går omkring med detta hängande över sig. Vi straffar inte längre människor för att dom har sex, men det moraliska, psykiska straffet finns alltjämt kvar.

    Vidare går det ut över de som väljer att trotsa de moraliska reglerna och leva ut sin sexualitet eller på annat sätt engagera sig i det, tex genom prostitution eller porrfilm. Om det kommer ut vad man gör klassas man direkt som en lägre klassens människa av alla instanser i samhället. Vanligt folk ser ner på en, och eliten menar man att man inte förstår sitt eget bästa. Snacka om nedvärderande människosyn.


    Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

    08 augusti 2010

    Korta recensioner från Storsjöyran 2010

    Nyligen hemkommen från Östersund och min första Storsjöyra tänkte jag skriva lite kort om de konserter jag hann med att se. Jag måste säga att jag är imponerad över utbudet som var fullspäckat och tyvärr hann jag inte se allt jag önskat. Miss Li och Melissa Horn hör till de artister jag tyvärr missade. Men samtidigt upptäckte jag några riktiga guldkorn som väger upp!

    Nejra
    Den stora överraskningen, och den konsert jag tar med mig hem som största minne.
    I en ganska liten och mysig lokal gick hon upp på scenen med sina tre bandmedlemmar och spelade sin uttrycksfulla musik. Det lät härligt äkta och kraftfullt, och inlevelsen från hennes sida gick inte att ta miste på. Efteråt kände jag mig liksom lite uppfylld, och jag rankar denna konsert som en av de bästa, om inte den bästa, jag varit på.

    Europe
    I programmet utlovades en hitkavalkad. Jag vet inte om jag kan hålla med. Självklart spelades The Final Countdown och några andra gamla godingar. Resten var dock ganska okänt material för mig. Jag gissar att det är svårt för ett band som Europe med så tydlig nostalgifaktor, att göra ett urval mellan gammalt och nytt, då många i publiken antagligen inte hört det nyare materialet.

    Songs from the Swedish Badlands
    När jag fick höra att Lennart Jähkel och Kristina Lugn uppträdde under namnet Songs from the Swedish Badlands ställde jag mig tveksam. Det låter som hög risk för något väldigt flummigt och allmänt konstigt. Men mina vänner insisterade doc, så jag följde med. Det ångrar jag inte. Visst, lite konstigt var det allt. Främst då Kristina Lugns mellanspel som bortkommen flygvärdinna, som dock var ganska rolig trots allt. Men Jähkel, han kunde visst sjunga riktigt bra, och spela gitarr också för den delen. Uppbackad av två utmärkta musiker gav de en härlig musikupplevelse.

    Sarah Blasko
    Enligt programmet är denna Australiensare stor i sitt hemland och spås slå igenom här hemma i Sverige snart. Låter spännande tyckte vi och begav oss till konserten. Tyvärr uppfyllde hon inte förväntningarna. Det var platt och ospännande. Musiken var meh och kanske funkar på skiva men inte live i denna tappning. Vi gick vidare till en annan konsert efter en stund, utan att det kändes som att vi missade någonting.

    Anna von Hausswolff
    En koncert som gav ett blandat intryck. Hälften av tiden satt Anna själv och "ylade" vid sitt piano, vilket mest var jobbigt att lyssna på. Men däremellan fanns partier när hon och hennes två bandmedlemmar drog på och spelade tungt och känslosamt på ett sätt som verkligen tilltalade mig. Tyvärr hade jag en usel placering långt bak vilket störde upplevelsen. Hade jag fått sitta ner och lite längre fram hade jag kanske kunnat uppskatta helheten lite mer.

    Kent
    Kent levererade ett solitt framträdande med bra show och det är svårt att klaga på själva koncerten. Jag hade önskat att dom spelade mer låtar från plattan Vapen och Ammunition, som är det enda Kent-albumet jag egentligen lyssnat på (men samtidigt ett av mina absoluta favoritalbum). Tyvärr stod jag på ett ställe där jag förvisso såg mycket bra, men basen var aldeles för hög och sången för låg, vilket förstörde mycket av upplevelsen. Ironiskt nog var detta alldeles bredvid ljudtältet (eller vad det kan kallas).

    Robert Broberg
    Jag har aldrig brytt mig så mycket om Robert Broberg. Han har liksom alltid funnits där med sina låtar, men jag har aldrig lyssnat så noga (gör man det inser man att alla låtar handlar om att knulla). När jag nu såg jag honom live för första gången, på en trappa på torget med eftermiddagssolen värmande i ansiktet, insåg jag att det var en riktigt trevlig bekantskap. Han börjar bli gammalt och såg trött ut, men rösten var på topp och hans band duktiga. Helt klart en positiv start på kvällen.

    Jeanette Lindström
    En jazzartist jag inte hört talas om tidigare men som tydligen rönt framgång på sistone. På konserten spelade hon låtar från hennes senaste album, med det sköna namnet Attitude and Orbital Control. Både namnet och låtarna är rymdinfluerade. Det var en skön konsert. Man satt bra och bjöds på härlig musik. Jag tycker att hon hade en fin närvaro på scenen och när hon inte sjöng så dansade hon på ett sensuellt sätt. Bra solon av musikerna också. Helt klart sevärt!

    Lars Winnerbäck
    Det känns som att jag är en av få i Sverige som inte upptäckt genialiteten med Lars Winnerbäck. Jag är inte direkt omvänd efter denna konsert, som är min första större upplevelse av Winnerbäck, men jag förstår lite av charmen. Jag tror att han gör sig absolut bäst live, och själva uppsättningen och hans band var också mycket bra. Totalt sett en mycket skönt koncert som jag definitivt är glad att jag såg! Någon gång ska jag väl ta mig tid att skaffa alla hans album och ge dem en riktig chans. Vem vet, kanske blir jag också ett Winnerbäck fan en vacker dag :-)

    Teddybears

    Jag har inte lyssnat på Teddybears sedan Rock 'n' Roll Highschool tiden. Det varkar vara ett misstag. Jag hade inga förväntningar, men gick därifrån smått upprymd av den övergrymma scenshowen. Ljud, ljus och bild var i toppklass, och bandets påhitt att spela med stora björnhuvuden på sig hela koncerten gav en smått surrealistisk känsla. Jag rankar detta som en av de bästa koncerter jag sett, och om du har möjlighet att se dem live kan jag rekommendera det!


    Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , ,

    07 augusti 2010

    Bort med dammet i datorn

    Det är ingen hemlighet att datorer har en förmåga att samla på sig damm. Då och då är det lämpligt att rengöra dem. Det största hotet dammet utgör är att fläktar gror igen och snurrar sämre eller helt slutar att fungera. Detta kan i sin tur orsaka överhettning och förstöra komponenter om man har riktig otur.

    Det bästa sättet att rengöra datorn är om man har tillgång till tryckluft, men det har man ju normalt inte. Tryckluft på burk är utmärkt, men det kostar en slant och räcker inte så länge, så jag är sparsam med att använda det. Tidigare har jag helt enkelt blåst med munnen. Det är dock väldigt ansträngande och inte särskilt effektivt. Nu har jag kommit på en ny metod. Mitt tips är att helt enkelt plocka fram cykelpumpen, eller ännu bättre en större pump avsedd för luftmadrasser och liknande (bilden). Ut med dator på balkongen och börja pumpa! Glöm inte blåsa inuti nätaggregatet, fläktar, kylflänsar och andra ställen som gärna drar till sig damm. Det är svårt att får datorn 100% ren, men det mesta bör man kunna få bort.

    Vill man undvika damm ska man börja med att placera datorn på ställen där damm inte gillar att samlas (dvs hörnet under bordet...). Vidare kan man sätta in filter där luft sugs in i datorn. Dock måste man komma ihåg att rengöra dessa regelbundet så att man inte täpper till luftflödet.

    Intressant? Andra bloggar om: , , , , , ,

    18 juli 2010

    Pinsamt polismöte

    Idag kände jag för att åka till jobbet en liten stund, som jag ofta gör på helgerna. Just på söndagar har det blivit lite av tradition att ta motorcykeln. Men den senaste tidens värmebölja har plågat mig, och tanken på att sitta på jobbet i långbyxor kändes inte som att jag skulle orka med. Jag brukar ha på mig ganska ordentligt med kläder när jag kör motorcykel, men idag bestämde jag mig för att göra ett undantag. Det fick bli kortärmat och shorts. Jag skulle ju bara köra en liten bit inne i stan i lugnt tempo. Det tog emot, men jag bara orkade inte ta på mig något annat.

    Redan när jag kom ut ur garaget började jag ångra mig. Det var inte så varm ute som jag trodde trots allt. Och när jag sedan kört en bit och kände kylan, samtidigt som jag var märkbart försiktigare än vanlig ångrade jag mig helt klart. Det var liksom inte lika roligt att köra med den extra risk det innebar. Dessutom kände jag mig smått uttittad. Kanske hade jag känt annorlunda om det varit riktigt varm och fartvinden svalkat.

    Jag har haft körkort i 15 år, med motorcykelbehörighet i ett år. Under denna tid har jag aldrig blivit stoppad av polisen. Självklart hände det idag. Efter att ha kollat mitt körkort och låtit mig blåsa i alkometern var polismannen såklart skyldigt att ge en kommentar till mig om min klädsel innan han släppte iväg mig igen. Gissa om jag kände mig dum. Känslan av att ha gjort fel sitter kvar ännu, en timmer efteråt. Det är tveksamt om jag kommer åka i kortbyxor någon mer gång...

    Det är lustigt hur saker och ting tenderar att klumpas samman och inträffa på samma gång med osannolik tajming. Det är som när man tittar på en film, och precis när filmens enda jättekorta erotiska scen utspelar sig kommer såklart mamma förbi. Eller som att möten i trafiken verkar klumpa samman sig, som jag tidigare skrivit om här. Det är antagligen bara slump och hjärnan som vill se ett samband och därför pusslar samman de två händelserna. Men jag kan ändå inte låta bli att tycka att det händer fascinerande ofta.

    Intressant? Andra bloggar om: , , ,

    08 juli 2010

    Homosexualitet = pedofili?

    Homofober och andra inskränkta, oftast religiöst motiverade personer som inte tycker att alla människor ska ha samma rättigheter har inga problem med att dra paralleller mellan homosexuella och pedofiler. Pedofili är ju det yttersta tecknet på en vedervärdig människa som alla hatar och ingen vill försvarar, så det passar utmärkt i deras agenda att tracka ner på homosexuella och andra "avarter". För oss andra med någorlunda hjärnaktivitet är detta tarvliga argument som helt saknar substans.

    Men egentligen har dom rätt, fast dom inte fattar det själva...

    Tänk själv. Båda är medfödda drifter som individen inte rår över själv. Men skilj på övergrepp och sexuell läggning. För precis som att normalt funtade heterosexuella personer inte våldför sig på andra könet, våldför sig inte homosexuella på andra personer av samma kön, och pedofiler våldför sig inte på barn.

    Homosexuella har kämpat mycket för att deras rättigheter ska respekteras, och det är faktiskt inte alls länge sedan det slutade klassas som en sjukdom. Jag tror att pedofili kommer gå samma väg så småningom. Det skulle gynna de med pedofil läggning som lättare kommer kunna få hjälp med att hantera sin läggning, som ju är ett uppenbart problem att leva med, istället för att som nu göra allt för att undvika att det avslöjas. Pedofili är inget fel. Det är när man lever ut det som det blir fel.

    Jag kommer att tänka på det tragiska fall när en studerande sökte hjälp hos skolans kurator för att få hjälp med att hantera sin läggning, men kuratorn bröt mot sin tystnadsplikt och skvallrade för rektorn och snart visste hela skolan om det, vilket tvingade eleven till att sluta. Hur ska de med avvikande sexuell läggning våga söka hjälp om det riskerar att förstöra ens liv trots att man inte gjort något fel? Så ska det inte behöva vara.

    Men innan detta sker måste media och debattörer ta ställning för dem och lära sig skilja på pedofili (läggning, lagligt), hebefili (läggning som (medvetet?) förväxlas med pedofili) och sexuella övergrepp (brottsligt oavsett vem det sker mot). En riktig liberal klarar detta och står upp för allas lika rättigheter. Men det kräver kurage utöver det vanliga eftersom ämnet är så infekterat.

    Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

    07 juli 2010

    Taskig design

    När jag var 19 år fick jag en dag magknip. Det gjorde inte jätteont, utan var mer obekvämt. Det går nog över tänkte jag och hade inga större problem av det den dagen. Men när jag vaknade nästa dag hade jag fortfarande ont, och nu blev det dessutom värre. Efter att ha legat hela dagen i sängen blev mina föräldrar oroliga och vi åkte in till akuten. Läkarna kunde inte säga vad det var, så dom skickade hem oss igen och sa att vi skulle återkomma om det blev värre.

    Den natten var nog den värsta i mitt liv. Hela natten låg jag och vred mig av smärtor. Jag kunde inte slappna av det minsta. På morgonen åkte vi in till sjukhuset igen. Nu var det ingen tvekan. Det var blindtarmen. Några timmar senare låg jag på operationsbordet. Läkarna försökte först få ut blindtarmen med titthålsteknik, men upptäckte att det var för sent. Den hade brustit, och det inflammerade innehållet hade spridit sig i hela buken. De öppnade upp med ett klassiskt blindtarmssnitt och rengjorde mig. Jag är väldigt glad att jag lever i en tid med utvecklad läkarkonst och i ett land med bra sjukvård. För om jag inte gjort det, hade jag antagligen varit död idag.

    ***

    Blindtarmsinflammation är inget ovanligt. Det enda kända botemedlet är att operera bort blindtarmen. För den moderna kirurgin är det ett relativt enkel ingrepp, men för bara hundra år sedan var läget annorlunda. Med tanke på min upplevelse är det lätt att tänka sig vilket enormt lidande blindtarmsinfektioner orsakat genom årtusenden.

    Vad blindtarmen har för funktion är okänt. Sannolikt är det en kvarleva som överlevt evolutionen men tappat sin funktion. Även om den skulle ha någon funktion är det något tämligen meningslöst eftersom det inte medför någon som helst skillnad om man opererar bort den.

    ***

    Det finns dom som menar på att människokroppen (och det mesta runt omkring oss) är så komplex att det måste vara en intelligent designer bakom allt. Men jag undrar om dom egentligen funderat på hur människokroppen ser ut och fungerar? Gör man det uppstår genast frågor om hur det egentligen är tänkt.

    För hur smart är det att placera alla nervgångarna så att en blind fläck uppstår i ögat? Och varför ser vi världen upp-och-ner? Hur trevligt är det egentligen att könsorganen och avfallsorganen delar plats och funktion? Hur smart är det att låta luft och mat färdas i samma strupe så att man riskerar sätta maten i fel strupe och kvävas till döds? Varför har män bröstvårtor? Varför muterar våra gener slumpmässigt och skapar missbildningar? Och varför kan vi inte äta gräs och andra plantor som finns i överflöd, utan måste kämpa för att hitta mat och överleva? Frågorna blir bara fler och fler ju mer man sätter sig in i det.

    Frågor av detta slag förklaras vanligtvis utmärkt av evolutionsteorin. Men hävdar man att en intelligent designer står bakom allt detta blir det till att lägga kortet "guds vägar äro outgrundliga" och försöka tränga undan alla rationella tankar...

    ***

    Argumenten för en "intelligent designer" hör man allt oftare idag. Antagligen för att det låter smartade än att säga gud. Men jag undrar om det inte också hänger ihop med att människor idag lever relativt goda liv. Hade man verkligen argumenterat på detta vis för tusen år sedan? När minsta lilla infektion kunde leda till döden? När kvinna och barn dog vid förlossningen eftersom barnets huvud var för stort? Den moderna medicinen och läkarkonsten klarar idag av att behandla många av de problem vi människor har. Vi har blivit distanserade från sjukdom och död. Då är det lättare att bara se människokroppens bra sidor.

    Jag kommer att tänka på en bekant som lider av en allvarlig sjukdom och sitter i rullstol. Om hon fötts bara 50 år tidigare hade hennes utsikter att överleva barndomen varit minimala. Men tack vare tekniska hjälpmedel, medicinsk expertis och modern välfärd kan hon idag leva ett bra liv under sina förutsättningar. Men hon är övertygad kristen och således tror att gud skapade henne på detta vis. Det jag inte kan förstå är hur man kan sätta tillit till en gud som medvetet skapar eller åtminstone tillåter människor skapas med fel som under 99,999% av människans historia lett till en tidig sannolikt plågsam död.

    ***

    Om man funderar på hur kroppen ser ut och fungerar inser man att det finns saker som är så uppenbart dåligt designade att det ter sig osannolikt att en designer står bakom det. I alla fall en intelligent sådan.

    Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , , ,