Skatteverket tar gärna mer men aldrig mindre i skatt

Om du tjänar pengar i egen verksamhet ska du givetvis skatta för detta. Även om vi deklarerar en gång om året kräver skatteverket att vi betalar in preliminärskatt varje månad. Varför kan man undra. Jag kan bara anta att skatteverket förutsätter att svenskarna inte kan hantera sina pengar och således kommer slösa bort alla sina pengar om de skulle få lov att hantera dem själv.

Preliminärskatten bygger på att man uppskattar sin framtida inkomst och skickar in detta till skatteverket. Om dom godkänner din uppskattning får du sedan betala in en skattesumma baserat på detta varje månad. Efter din slutgiltiga deklaration jämförs den inbetalda summan med den faktiska skatten du ska betala, och mellanskillnaden krävs in eller betalas tillbaka.

Eftersom du omöjligen kan veta vad du kommer tjäna som egen företagare är det hela en gissningslek. Så var det även för mig, och första året med mitt företag var min preliminärskatt väldigt låg. Andra året, efter första årets deklaration, höjde skatteverket min preliminärskatt baserat på förra årets deklarerade inkomst. Det är väl ganska rimligt under omständigheterna.

Sedan kom ett år då det slumpade sig att jag fick några väldigt bra uppdrag och tjänade bra mycket mer än föregående år. Så fort skatteverket insåg detta höjde de såklar min preliminärskatt igen. Nästföljande år var jag tillbaka på samma låga nivå som första åren, och därefter har det bara gått nedför.

Då tänker man ju att skatteverket skulle titta på föregående års inkomst och anpassa preliminärskatten till den nu mycket lägre nivån, precis som när det höjde skatten. Men icke! Vill du få sänkt preliminärskatt måste du ansöka om det.

Alltså: Skatteverket höjer omedelbart din preliminärskatt om de ser en chans till det, utan att du har något att säga till om. Men de sänker den aldrig självmant!

Då jag är lat (och lite för att jävlas med systemet) har detta lett till att jag under många år betalat in stora mängder för mycket i preliminärskatt. Det är väl iofs trevligt att få tillbaka mer än hälften i skatteåterbäring. Men fy fan vilket jävla system det är...

Intressant? Andra bloggar om: skatt, preliminärskatt, skatteverket, skatteåterbäring, pengar, företag, egen firma

Neutralisera förpackningsbluffarna

Igår skrev jag om diverse livsmedelsförpackningar jag stött på som irriterar mig. Med tanke på hur mycket bluff och båg det är med livsmedel och dess förpackningar funderade jag på om man hade kunnat komma till rätta med detta genom att lagstifta fram krav på neutrala och informativa förpackningar. Anta att man skulle kräva följande:

• Förpackningar ska vara neutrala och enfärgade.

• En liten företagslogga kan väl gå för sig, men produktloggor, tecknade figurer eller andra lockbeten går bort.

• Ingen onödig luft tillåts i förpackningen. Produkter som "kan sjunka ihop något under transport" får helt enkelt skakas ihop i fabriken.

• Produkter inom samma segment ska ha jämförbara förpackningar och information

• Bild tillåts endast om det är på produkten som den ser ut när man öppnar förpackningen.

• Innehållsförteckning i typsnitt tillräckligt stort för att inte behöva förstoringsglas för att läsa.

• Alla ingredienser deklarerade. Inga undantag.

• Även tillverkningstekniska ämnen och processer måste deklareras (idag slipper man deklarera att exempelvis oliver legat i lutbad för att bli svarta).

• Innehållsdeklarationen inkluderar information om hur varje ingrediens har behandlats, dess mängd och vad dess syfte är.

• Uttryck som naturligt, super, hemlagat eller liknande ord får inte användas.

• Ord som färsk, inga/utan och 100% måste motsvara det som folk i allmänhet uppfattar dem att vara.

• Ny hälsomärkning utformad enligt modell rött-gult-grönt, tydligt placerad på framsidan, baserad på senaste forskningsrön, utan inverkan från livsmedelsindustrin.

• Överträdelser straffas genom försäljningsförbud i minst ett år.

Det låter tråkigt och för tankarna till forna öststaterna. Men det är samtidigt lockande för att komma till rätta med problemen, som ju är riktiga problem som branschen inte själv har ett intresse av att lösa. Låt produkterna tävla på lika villkor, inte vilken tillverkare som kan locka och lura konsumenterna mest. Livsmedelsföretagen skulle såklart protestera till att börja med, men förmodligen anpassa sig inom kort då det såklart finns pengar att tjäna.

Intressant? Andra bloggar om: förpackningar, förbud, livsmedel, tillverkare, lurendrejeri, bluff, näringsvärden, innehållsförteckning

Korkade eller direkt lögnaktiga livsmedelsförpackningar

Livsmedelsföretagens marknadsföring tycks allt mer gå ut på att lura konsumenter att tro att de köper något som de egentligen inte gör. Detta är ett axplock av förpackningar jag har stött på i och irriterat mig på.

• "Polfärskt": Köper vi bröd ska det vara färskt. Fryst bröd är det bara glutenintoleranta som måste hålla till godo med. Men Polarbröd har lyckats med konststycket att få fryst bröd till att låta positivt genom att hitta på ett egen namn på det!

• "Bara bär": Finnerödjas syltliknande produktet heter så. Och det är ju något positivt med en produkt av det slaget utan tillsatt socker. Blåbär och hallon finns det att välja på. Bara det att 30% av innehållet är äpple, vilket visserligen inte är fel i sig. Men ett produktnamn som *bara* bär utesluter liksom möjligheten att blanda i äpple, som ju är en frukt, inte bär...

• För att synas i butikshyllorna vill man ha en stor förpackning. Speciellt flingor har anammat detta och gör allt för att maximera ytan riktad mot konsumenten. För ett tag sedan öppnade jag ett paket Axa Have/Äpple/Kanel. "Innehållet kan sjunka ihop något under transport". Det köper jag. Men även påsen av plast inuti tycks krympa nuförtiden. I detta fall räckte den strax över halva boxen. Innehållet i själva påsen hade dessutom sjunkit ihop...

• Populärt på senaste tiden är lägga mindre i förpackningarna på ett sätt som inte konsumenters ska lägga märket till. Hur många lägger egentligen märket till att det bara är 450 gram i en "500 grams" förpackning? Och gör man förpackningarna smalare på djupet ser den lika stor ut som vanligt i hyllorna.

• Alla vill äta hälsosamt. Således proklamerar man gärna att det är numera är "30% mindre socker" (eller fett, salt, etc) i produkten. För det första kan man ju undra varför man var tvungen att ha allt detta socker i från början? Vidare kan man fråga sig hur man gått tillväga för att få produkten att smaka lika gott utan detta socker? Men framförallt måste man ju konstatera att 30% mindre av "jättemycket" fortfarande är väldigt mycket.

• Fiskgratäng med *gott* mos: Detta påstående är bara komiskt. För vem säljer en produkt med äckligt mos?

• Ärtsoppa (Ica eller Felix?): Denna säljs i 500-gramskorvar. På förpackningen kan man läsa att en portion är 300g. Är man ensam kommer det alltså bli över. Är man två kommer det inte räcka. Likadant om man försöker dela två korvar på tre och fyra personer. Först om man köper tre förpackningar och delar på fem personer går det jämt ut!

• Miniriskakor från Friggs: Innehåller 45% majs och bara 5% ris (resten är choklad i detta fallet). Samma sak med deras "Tunna riskakor". Det räcker tydligen att något ser ut som en riskaka för att man ska kunna kalla det för det?

• Lättyougurt: Låter hälsosamt, men eftersom man häller i massor med socker innehåller dessa produkter dubbelt så många kalorier som naturell lättfil, och fortfarande mer än standardyogurt. "Lätt" my ass.

• AirWick: På denna sprayflaska med luftfräschare står det med stora bokstäver "100% Natural". Läser man det finstilta visar det sig dock att det är drivgasen som åsyftas. Vilket iofs är bra i sig. Men det är uppenbart att man försöker få det att framstå som att själva produkten man syftar på, dvs lukten, aromen.

• Apelsinjuicer: 100% fruktinnehåll skryter man gärna med på framsidan. Vad man inte berättar är att livsmedelsindustrin lobbat till sig att slippa redivisa vissa ingredienser. Apelsinjuice (och säkerligen andra juicetyper också) genomgår en tillverkningsprocess som gör den smaklös. Lösningen är att tillsätta smakämnen. Dessa smakämnen har via kemiska processer utvunnits ur frukt, och behöver därför inte redovisas. Smaskigt!

• Juicer, smoothies och andra fruktprodukter: På förpackningarna av dessa slag visar man gärna upp bilder på hallon och blåbär, granatäpple, diverse "superbär" och andra goda smaker. Men tittar man på innehållet får man sällan särskilt många procent av det goda. Istället är det nästan garanterat till större delen bestående av druvjuice, äpple, eller banan. Billigt och bra. Bara i med lite färgämnen och aromer så märker konsumenterna inget...

Suck...

Intressant? Andra bloggar om: livsmedel, förpackningar, bluff, lögner, juice, butiker, konsument